Arkösund 2014-05-18

Rapport sjösäkerhetskurs 2014-05-18

Söndagen den 18 maj 2014 genomfördes Östergötlands båtförbund sjösäkerhetskurs i Arkösund tillsammans med de båda skepparna Göran Johnsson och Jim Karlsson från Arkösundsstationen. Detta är den 7:e i ordningen som genomfördes och som startade 2007. Kurserna har varit mycket populära och för dagen hade det samlats 16 deltagare från medlemsklubbar inom ÖBF. Även deltagare från klubbar som ligger långt ifrån Arkösund såsom Askersunds båtklubb och Gränna båtklubb deltog i kursen.

Kursen inleddes med att Jan Nyman och Alexander Johansson informerade om ÖBF verksamhet samt hälsade alla deltagare välkomna till kursen. Just nu finns de 52 anslutna kubbar till ÖBF. Vidare informerades om det nyligen utmärkta grundet vid Risö som även belysts i media under veckan. Grundet har även rapporterats i Transportstyrelsen kampanj ”Ökända grund” vilket nu har märkts ut med en ”ostprick”. Göran Johansson som är tillsyningsman informerade också de kommer att byta ut den gamla sjöräddningsbåten Eric Collin till en ny modern räddningskryssare, troligen till nästa år kommer man få se den nya båten i Arkösund berättade Göran.

Årets kurs innehöll information om lagar och föreskrifter för fritidsbåtar där deltagarna fick kännedom och kunskaper om gällande lagar samt vilka behörighetskrav som gäller för fritidsbåtar. Under utbildningen diskuterades hur många man får vara i en fritidsbåt vilket enligt den svenska lagen är 12 personer exklusive besättningsmän. Det är inte ovanligt i dag att större båtar enligt CE-märkningen får ta mera personer än 12, och även då gäller den svenska lagen om max 12 passagerare. Att få ta mer än 12 passagerare kräver att fartyget är registrerat som passagerarfartyg samt att den som framför fartyget har en behörighet om lägst klass VIII.

I detta fall räcker inte en Klass VIII examen utan även 36 månader sjöpraktik måste befälhavaren inneha.

Kursen innehöll även information om CE-märkning av fritidsbåtar, deltagarna fick kännedom om hur viktigt det att förstå sig på CE-märkningens innebörd som innebär att båtarna är tillverkade efter ISO-standarder samt att att de ska finnas en försäkring om överensstämmelse som den som tillverkat, (VD för varvet), båten ska skriva under. En försäkran om överens-stämmelse är värdehandling vilket man ska vara rädd om.

Göran Johansson och Jim Karlsson information av olika flythjälpmedel. Det är viktigt att man använder en godkänd och CE-märkt flytväst. De visade upp en seglarväst som är tillverkad i början av 80-talet. Den hade endast kardborreband som ända knäppning som skulle håla seglarvästen på plats. Göran och Jim informerade om uppblåsbara räddningsvästar och dess underhåll, man ska regelmässigt kontrollera sin väst med avsikt på att kolsyrepatronen är hel, vilken man kan väga och se att vikten överensstämmer med instansade viktenhet som finns på patronen. Vidare ska man kontrollera att smältpatronen är hel, det finns en grön markering, om den däremot är röd ska smältpatronen som är uppbyggd av salt bytas ut. Jim informerade om att det förekommit att byggföretagets Skanska personal som arbetat på broar och haft uppblåsbara flytvästar på sig har uppmärksammat att kolsyrepatronen gängats ur. När Jim sedan kontrollerade sjöräddningssällskapets uppblåsbara flytvästar så kunde de konstatera att även dessa gängat ur. Därför uppmanar han alla att regelbundet kontrollera sina uppblåsbara flytvästar med anledning av detta.

Vidare informerade Göran och Jim om överlevnadsdräkter och livräddningsflottar. Vad det gäller överlevnadsdräkter flera modeller att välja på, det skiljer även och hur många timmar de är konstruerade för, det finnas allt från 1 timmars dräkt till de som är en 6 timmar dräkt.

Vad det gäller flottar finns det även där många modeller att välja på. Det som avgör vilken livflotte man ska välja på beror på hur många man är om bord samt på vilket vatten man ska segla på. Det skiljer på om man tänkt segla jorden runt göra mindre överfarter t.ex. till Gotland. Göran informerade även hur svårt det är att ta sig upp på en livräddningsflotte.

Jim Karlsson informerade vad som inträffar om man faller ned i kallt vatten. Om man t.ex. tvingar sig att duscha utan varmvatten kan man föreställa sig hur kroppen reagerar när den utsätts för omedelbar kyla i form av riktigt kallt vatten. Pulsen ökar, andningen påverkas och man börjar flämta. Står man i duschkabinen kan du välja att uthärda den första stunden innan kroppen vant sig, eller vänta med duschen till dess att varmvattnet är tillbaka. För den som gått igenom isen eller trillat av en båt vintertid är alternativen färre. Flämtreflexen kan göra att man drunknar redan efter ett par sekunder.

Efter lunchen genomfördes de praktiska övningarna och deltagarna delades upp i tre grupper. Grupperna fick prova på att i iklädd överlevnadsdräkt simma ut och ta sig upp i en livflotte. Alla som provade på att i överlevnadsdräkt försöka ta sig upp i flotten insåg att det var mycket kraftansträngande men dock nyttig att få prova på. Det är lätt att förstå att det kan vara mycket besvärligt att försöka ta sig upp i flotten, särskilt om det råder besvärligt väder med hög sjö.

Deltagarna fick möjlighet att prova på att avfyra signalbloss. På bryggan ställde sig alla 16 deltagare upp sig på rad för att aktivera signalblossen. Det är viktigt att man intar ett sådant läge så man inte får gnistregnet på sig uppmanar Göran. Genom att ställa sig ifrån vindriktningen undviker man att få gnistor i ansiktet. Även orange rök provades på.

Vidare fick alla deltagare möjlighet att känna på hur det är att navigera i höga farter, en tur med räddningsbåt 90 i upp mot 40 knop fick deltagarna känna på hur det är att navigera med radar och elektroniska instrument såsom GSP-plotter mm.

Kursen avslutade på eftermiddagen med en behövlig fika där deltagarna fick möjlighet att sammanfatta kursen. Mycket frågor och diktioner hanns med vid sammanfattningen och kursen avlutades med att skepparna på sjöräddningsstationen och ÖBF representanter fick en applåd av kursdeltagarna.

De som genomgått kursen kunde även stolt visa upp en stämpel/intyg i NFB blå intygsbok.

Alexander Johansson och Jan Nyman.

Bilder:

Göran Johansson informerar om en räddningsväst som används på passagerarfartyg, denna är mycket klumpig att använda och det krävs instruktioner för man ska förstå hur man ska kunna ta sig upp på en räddningsflotte om inte den ska vara i vägen för att ta sig upp.